Skådespelaren och regissören Keve Hjelm (1922-2014) var något av ett kraftcentrum inom svensk teater. I denna personliga minnesbok tecknar litteraturvetaren Ola Holmgren sitt vänporträtt av den nyskapande scenkonstnären. I gott sällskap av dramatiker som Strindberg, Molière, Shakespeare och Eugene ONeill bjuder dessa möten med Keve Hjelm både på intellektuella äventyr och på gripande rolltolkningar. De lyfter fram Keve Hjelms inspirerande bidrag till skådespelarkonsten; ordet som blir kropp, tanken som förenas med känslan.
Holmgren beskriver målande den första januarikvällen när de träffades i en lång kö till Strindbergsmuseet där Olof Lagercrantz skulle tala om Strindberg. De kom inte in, däremot kom de in på krogen där de över flera öl dryftade Strindbergs konster. Därmed var en grund lagd för en vänskap och ett kamratskap också i arbetet på Teaterhögskolan. De två diskuterade konsten, litteraturen, teatern liksom de stora dramatikerna. Med utgångspunkt i sin gamla dagbok med dess kortfattade noteringar bygger Holmgren ett närskådande manus. Där finns Keve Hjelm, orädd, obekväm och alltid väljande sin egen väg.
Ola Holmgren, professor emeritus, litteraturvetare, teaterlärare, författare till en rad böcker om Ivar Lo-Johansson, Peter Weiss, Bob Dylan m.fl.
