Bombmannen från Gladsaxe

I nio månader mellan 1977 och 1978 levde köpenhamnsborna i konstant fruktan för den terror de utsattes för av en bombman som kunde begå attentat när som helst i stadens nordvästra delar.

Efter att en första bomb exploderat i en telefonkiosk och skadat en ung kvinna börjar polisen utreda fallet. Bombdelarna undersöktes, och det fastställdes snart att bomben var hemmagjord. Till polisen kommer det även brev från gärningsmannen, vari denne menade att han hade mer raffinerad smak än tidigare kända bombare i staden. "Det finns inga fingeravtryck på detta papper, spara er energi", avslutades brevet med.

Snart exploderar flera bomber i området, och det är tydligt för polisen att det är samma förövare som står bakom explosionerna. Polisen börjar bli desperata, och försöker i förebyggande syfte att ta bort dörrarna på telefonkioskerna, för att omöjliggöra flera dåd. Jakten på bombmannen skulle bli en av köpenhamnspolisens mest intensiva utredningar någonsin, här berättar poliserna som var med om fallet och dess upplösning.

I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk. Berättelserna och samlingarna är uttryck för den samtid som de skrevs i, och kan i enstaka fall ha föråldrat eller kontroversiellt innehåll. Eventuellt stötande material är inte uttryck för förlagets hållning.